Bildspel Via Claudia Augusta

http://picasaweb.google.com/ulfleino/ViaClaudiaAugusta2008#

Nedför Col d'Izoard

Alla 17 "collen" under resan

Länk till bildspel

http://picasaweb.google.com/ulfleino/GrandesTourDesAlpes#

Klicka på knappen bildspel och njut!!

Sammanfattning Nice

Nu har vi varit nästan 3 dagar i Nice och njutit av sol och bad och storstadsvimmel. Vi har haft det bra och bara tagit det lugnt och ätit och druckit gott. I morgon väntar hemresa med allt vad det innebär med paketering av cyklar mm. Sen väntar jobb på måndag. Det är inte konstigt att det känns litet vemodigt. Vi skulle gärna cykla vidare nu när vi haft några dagars vila, men det är ju alltid litet skönt att komma hem också.

Vi känner oss väldigt nöjda med årets resa och det har gått över förväntan med cyklingen. Visst har det varit jobbigt, men det har gått bra och det var vi ju intställda på. Vägarna upp till passen är väldigt långa, men inget har varit jobbigare än förra årets Passo Praderadego, som inte var så högt, men bitvis var över 17% i lutning, har vi sett i efterhand.

På vägen upp till alla pass har vi lagt märke till alla små plasttuber och småtetror, som ligger slängda längs vägkanten. Det är väl alla racercyklister som petar i sig detta extra energitillskott (eller epo?) för att orka antar vi.

Vi trodde också att Frankrike var lika väl it-utvecklat som Sverige, vad beträffar internet-tillgång, men så var icke fallet. Det fanns nästan inte några internet-cafén att tillgå och inte ens på hotellen där vi bott gick det att få tillgång. På något enstaka ställe fanns dock möjligheten om man haft egen dator med sig (wifi).

Det var först när vi kom fram till Nice som vi hittade flera internet-caféer. På det här området ligger alltså Sverige långt fram. Vi tycker det var litet synd för vi hade velat göra tätare inlägg. Ibland var vi fulla av intryck och ville skriva av oss så fort som möjligt.

Vi har inte haft några som helst problem att få tag på boende (hotell) trots att vi rest i semestertider. En enda gång fick vi inte rum på det första stället vi frågade på, men då fanns det ytterligare ett hotell i byn som hade ledigt. Vi har ju nästan bara cyklat genom småorter och då kan man kanske tro att utbudet ska vara litet sämre, men det har alltså inte varit. Det är skönt att veta till ett annat år (nästa resa).

Cyklarna har också fungerat bra utan några problem eller punkteringar. Ja, förrutom den som Eva fixade själv på Genèves flygplats genom att bryta av ventilen på Uffes bakdäck!

Det vi dock skulle vilja ändra till nästa resa i sån här terräng är att vi skulle behöva ett mindre framdrev så att lägsta växeln blir ännu lättare. Det får vi diskutera med Leffe när vi kommer hem.

Nice är nice...

... men litet väl varmt för vår smak. Vi anlände idag vid 11-tiden och har checkat in på hotellet som Pär rekommenderat. Hotellet heter Carlone, men vi har snabbt döpt om Monsieur själv till Don Corleone - han är trevlig och det kommer bli bra. Nu ska vi ut och göra stan litet och i morgon funderar vi på att ta en cykeltur upp i bergen... ;-)

Nåja, litet bad hinner vi väl också med.

Och för er alla som vill veta hur långt vi till slut cyklat så kommer statistiken här:

Total sträcka: 91 mil

Totala höjdmeter: 17.500

Dvs vi har haft en genomsnittlig uppförsbacke på ca 5%

Mål i sikte!

Idag har vi kommit ner och så nära Nice att vi t.o.m. kunde se Medelhavet när vi varit högt uppe!

Cyklingen idag har gått genom en dalgång med väg genom jordbrukslandskap. Vi har bla passerat den lilla trevliga byn Gréolière och den fina men litet väl exploaterade byn Gourdon som ligger högt med fantastisk utsikt ner mot Medelhavet.

I morgon räknar vi med att vara framme i Nice.

Gorges du Verdon

Efter en dag 715 meter ovanför ravinen njuter vi en utsökt middag i Moustier St Marie.

Vi har nu cyklat runt den enorma ravinen Gorges du Verdon i två dagar. I söndags på den norra sidan och i måndags längs den södra.

Ravinen är oerhört mäktig och storslagen och ibland har vi varit över 700 meter ovanför själva floden. Runt i kring hela området pågår många aktiviteter tex forsränning, bergsklättring, kanoting mm.

När vi var som högst såg vi tre stora örnar (eller gamar som Uffe tror) flyga strax ovanför våra huvuden. De låg och seglade i uppvindarna och det var en mäktig upplevelse!

På ett ställe var det en bro, Ponte de l'Artuby, över ravinen och den gick 184 meter över floden och därifrån hoppar man bungyjump dock inte när vi var där. Uffe blev lös i magen bara av tanken att hoppa med en gummisnodd runt fötterna därifrån :-)

Det var två väldigt härliga dagar, men det var också två mycket jobbiga dagar då vi haft mer "höjdmeter" per dag än de dagar när vi klättrat upp för de riktigt höga alp-passen. Det hade vi inte räknat med.

Med facit i hand borde vi tagit oss en vilodag i den trevliga byn Moustier St Marie och passat på att tex paddla kanot uppför floden eller bada i sjön Saint-Croix, men det gjorde vi inte då vi hellre ville få två dagar i Nice.

Moustier var förresten en otroligt mysig och provencalsk stad som vi gärna återvänder till någon annan gång.

Superlativen börjar ta slut...

Vilken dag!!! Vi borjade dagen med att ta oss genom den valdigt speciella och mycket vackra gorgen/ravinen Gorges de Daluis. Vi har sagt det forut, men vi sager det igen: raviner ar maktiga!
Nu ar dock denna valdigt speciell med sina roda berg och 17 tunnlar (korta). Vagen ar sa smal och krokig att den fataliga trafiken leds at ena hallet genom tunneln och den motsatta pa en krok runt med utsikt ned i ravinen

Vi fotade och filmade en del forstar ni och korde runt at bada hall flera ganger, bara for att fa suga musten ur harligheten sa mycket det bara gick.

Efter en kort transportstracka fick vi formanen att "ta" annu ett pass, som vi inte raknat med. Det var inte jobbigt och inte sa hogt (1124 moh) och sen rullade vi ner till sjon Lac du Castillon med sitt azurbla vatten. Vagen gick langs sjon och i det visade sig att sjon var uppdamd med en gigantisk dammvagg.

I natt stannar vi i den valdigt mysiga och Provanska staden Castellane, som ligger precis i borjan pa Gorges du Verdon sa nu vantar ett par dagars cykling runt denna stora ravin. Ja, ni marker val att vi ar fortjusa i raviner? De ar verkligen nagot utover det "vanliga" har i Alperna.

Nu sitter vi pa ett stojigt och sunkigt travcafé med taskigt internetuppkoppling och skriver. Vi hade eg tankt skriva del 2 av "reflektioner", men vi far aterkomma till det senare nar vi har battre forutsattningar.

Vi vill i alla fall tacka alla som skrivit kommentarer. Vi uppskatter dem verkligen!

La marmotte

Inget internet idag heller. Idag har vi sett murmeldjur och fikat i mysig k-märkt by.

Forts: Innan vi lamnade Barcelonette stannade vi till vid en cykelhandlare i stan, som hjalpte oss att pumpa vara cyklar. Han var valdigt hjalpsam och pratade bra engelska och var valdigt intresserad av var resa. Han tipsade oss om bra alternativ till Gorges du Verdon och aven hur vi bast kunde cykla runt dar och var vi kunde bo.

Vagen upp for dagens pass, Col de Coyolle (2326 moh) var lang, men med ganska "snall" stigning. Vagen gick bla langs en vacker ravin och var smal och inte sa trafikerad, vilket vi tyckte var valdigt skont och "vilsamt".

Pa vagen upp stannade vi till och fikade i den enda och lilla lilla by, Fours St Laurent, ni ser pa bilden. Byn bestod av max 5 hus och naturligtvis en kyrka samt ett kombinerat hotell/restaurant dar en gammal och krokig gumma serverade. Vi hade nastan svart att slita oss darifran for att fortsatta uppat.

Pa slutet fick vi jobba pa litet hardare da det blev brantare de sista 5 km. Pa toppen traffade vi ett gang tyska grabbar (racercyklister) som blev makta imponerade av Uffes resa! De skojade sinsemellan att de ocksa borde gora samma sak och slapa pa bade packning och fru! Stackars Eva, henne sag de knappt...

Nedfarten var valdigt vacker och landskapet andrades hela tiden med bergsformationer och vi hade turen att, vid olika tillfallen, fa se tva murmeldjur (marmottes) eller som Eva brukar kalla dem; bergsbaver!

Natten tillbringade vi i den lilla och somniga byn, Guillaumes och nu ar det bara 13 mil kvar till Nice!

Dvs narmaste vagen, men den ska ju inte vi ta.

Bon appétite

En glimt av det franska köket. Uffe testade en lokal specialitet.

Dagens pass upp for Col de Vars hade en riktigt tuff start. Det steg brant i 10 km och det slet hart pa krafterna. Vi passerade bla skidorten Vars som hade full aktivitet i backarna och pa krogarna nar vi passerade. Collet var inte sa vackert, men det kanske beror pa att vi borjar bli bortskamda. Vi kan ju kosta pa oss att vara litet krasna, tycker vi.

Efter detta pass hade vi tankt oss en vilodag da vi borjar kanna av de senaste dagarnas tuffa framfart. Vi hade da tankt stanna i Barcelonette, men nar vi kom dit blev vi inte alls sugna pa att stanna. Den stan sag inte sa inbjudande ut, tyckte vi, sa vi bestamde oss for att stanna bara en natt och dra vidare.

Gorges du Guil

Det här är fortsättningen på den fantastiska nedfärden från Col d'Izoard och nu har vi kommit in i dalgången/ravinen Gorges du Guil (tror vi den heter).
Vi kan inte med ord beskriva hur häftigt det var. Det var så vackert att vi måste stanna var och varannan meter för att fota - det tog lång tid att ta sig ner till byn Guillestre där vi bor i natt.

Ravinen stupar säkert 100 meter ner till den turkosa floden med stupande bergväggar runt om. Vägen går precis vid stupet ner till floden - man får inte ha anlag för svindel när man tittar ner. En bit ner hänger vägen på bergsväggen och slingrar sig kring den, ibland genom tunnlar, som på bilden och ibland under den utstickande bergväggen!

För ev. oroliga (mamma och barn) så är Evas knä mycket bättre än igår och vi tror på fortsatt planerad framfart. Vi har i så fall två tunga pass, över 2000 m.ö.h. kvar innan vi viker av mot väst och Gorges de Daluis och Gorges du Verdon. Vi känner att de återstående "små-collen" ner mot Nice kan vi hoppa över. Vi tror att i alla fall Gorges du Verdon ska bli något i särklass - det lär ju vara Europas motsvarighet till Grand Canyon!

Visst kittlar det?

Ni förstår väl att vi blir attraherade av vägar som den här? Det "rycker i baguetten" på vilken inbiten alpcyklist som helst när man får se sånt här. Det här är den otroligt vackra och inspirerande sista biten upp till Col d'Izoard, 2360 m.ö.h. Sista kilometern steg det faktiskt i 12%!!! Det är inte utan att man är nöjd då när man når toppen och har cyklat 21 km uppför.

Idag blev vi extra rikt belönade då nedfarten på andra sidan var så otroligt spektakulär och vacker med ny, slät och fin asfalt. Uffe slog hastighetsrekord med 72 km/h på en raka - då kittlar det i magen kan vi lova (på en wobblande touringcykel)! Just bergen vid Col d'Izoard är kända för sitt månlika landskap och häftiga "raukar" och klippformationer - väldigt mäktigt och med de höga bergen runt om. Man blir lyrisk. Det är värt varenda svettdroppe och tunga tramptag... ni borde prova själva - vi följer med som guider!

En dalahäst på Col du Galibier

Idag klarade vi det tuffa kända passet och satte dit ett klistermärke, som är tradition i cykelkretsar. Vädret var fint och Evas knä höll skapligt.

Vägen upp till detta pass var inte så vacker men väldigt jobbig. På framför allt slutet var det extremt brant och jobbigt. Flera kilometer med över 9% lutning - det slet kan vi lova. Uffe fick åter igen känning av den tunna luften och fick jobbigt att andas när vi kom över 2000 meter.

Det blev också väldigt kallt på toppen då det blåste litet och på vägen ner frös vi riktigt, trots att vi satt på oss långbyxor och vindjacka och fick stanna och ta en kopp varm choklad.

Natten tillbringade vi i Europas högst belägna stad, Briançon, som ligger på 1240 meter.

Regn och åska

Vi vaknade kl 6 i morse av att det åskade och regnade - typiskt, vi som ska ta Col du Télégraphe i dag :-(
Som tur var sprack det upp under tiden vi åt frukost, men vi laddade ändå med regnkläderna lätt tillgängliga under locken på cykelväskorna. Man vet ju aldrig här i Alperna, det kan ändra sig på några minuter.

Efter att ha bunkrat med lunchmat gav vi oss i väg ner längs floden Arc. Det var till en början litet småtråkigt landskap, men efter ca 1 mil kom vi in i en ravin med dramatisk natur. Till höger om vägen störtade det säkert 100 meter ned till floden. Tittade man, medan man cyklade, fick man nästan svindel!

Ju längre dagen gick klarnade det upp mer och det blev varmare och varmare. Vägen bar ner i totalt 45 km till St Michel de Maurienne, på ca 750 m.ö.h. Vi har alltså "tappat" ca 2000 höjdmeter sen i går. Vi åt vår lunch innan vi gav oss i kast med den tuffa stigningen upp till Col du Télégraphe som ligger på 1.566 m.ö.h.

Det gick utan problem förutom att Eva fick litet känning i ena knät, litet lätt överansträngning kanske? På toppen medan vi fikade kom en liten kort regnskur.

5 km ner stannade vi i Valloire för natten. Valloire är en känd och trevlig liten alpby. Idag verkar det pågå en "marknad" för jeep-entusiaster med massor av fyrhjulsdrivna bilar i byn.

Om Evas knä håller ska vi ge oss i kast med det mest prestigefyllda passet på hela Tour de France i morgon; The mighty Col du Galibier! Det sägs, att klarar man det, klarar man allt!
Väderprognosen för i morgon ser dock litet osäker ut, det talas om regn och åska då med - vi får se hur det går. Man känner sig allt bra liten om det åskar när man är på den kala toppen.
Önska oss lycka till!

Col d'Iseran 2.770 m.ö.h.

Wow, idag har vi klarat av högsta punkten på resan och det var mäktigt! Konstigt nog gick det över förväntan. Båda kände sig fräscha och pigga i benen, men det berodde kanske på vilodagen igår. På vägen upp hade vi en fantastisk utsikt över Val d'Isère och vi stannade och tog massor av bilder - dem får ni se när vi kommer hem!

Uppe på toppen var det kargt och inte så vackert, men man blir ödmjuk inför den storslagna utsikten och de pampiga bergen. Det låg till och med kvar litet snö på topparna runt om och på vissa skuggiga partier, så det märks att man är högt upp. Uffe kände också av höjden och fick "astmakänning" med anfåddhet och litet tungt att andas. Det släppte dock snabbt på nervägen igen.

Nere i dalen hade vi sen en jobbig motvind som faktiskt kändes jobbigare än många backar. Det är väl psykologiskt, man ser inte vinden, på samma sätt som backarna. Vi stannade för natten i Lanslevillard och ska ta Col du Télégraphe i morgon!

Svenska tecken i Firefox?

Ar det nagon som vet hur man far till de svenska tecken for a, a, o? Det fungerar inte med Alt+asciinr...

Det blir enklare for er att lasa om ni hjalper oss med detta!

Vi trodde forst att det var de franska tangentborden som kranglade, men vi tror nu att det beror pa Firefox som alla datorer haft hittills.

Vilodag - tid for reflektioner

Igar vid incheckning blev vi erbjudna "annexet", eller le chatlet, som man sager har. Undrar om det berodde pa att de inte ville ha svettiga cyklister pa hotellet?

Rummet i annexet ar sa litet att Uffe slar i bade huvud och fotter nar han ligger i sangen! Som ni ser har vi ocksa fonsterluckor som Lasse Aberg hade i sitt :-)

Vilodagen kom forresten valdigt lampligt da Evas bakdel borjat anta babianliknande utseende och vara benmuskler ocksa behovde vila... ;-)

Var erfarenhet av franska frukostar an sa lange ar att de endast bestar av baguetter och marmelad i kubik, toppat med en croissant. Inte mycket for oss kolhydratkravande cyklister!
Apropa baguetter, sa verkar var och var annan fransos ga med en under armen - vilket maste betyda att de aven far sin egna personliga smak!

Uffe har dammat av sin skolfranska och kommer ganska langt med de universella uttrycken; bonjour, salut, merde och Côte d`Azur! Kanske tur att andra tar hand om den lingvistiska delen...

Till Uffes stora gladje har han ocksa hittat ett Grappa-substitut. Det ar en lokal dryck som heter Genepi och ar gjort pa orter som vaxer pa hog hojd har i Savoie. Kanske att den innehaller litet for mycket av "gronsaken" for hans smak!

Dagen har vi fordrivit genom att titta i affarer, fikat, atit och druckit och spanat in cykeltavlingarna. Vi har ocksa hunnit med att bli litet branda i den stekande alpsolen.

Snart vilodag i Val d`Isère

Har ar vi snart framme i Val d`Isère vid Tignes-dammen, som ar den storsta i Europa. Idag har vi bestamt att vi ska stanna i Val d`Isère och ta en vilodag dar. Vi har bada kant oss litet slitna och sega i benen idag. Det ar val inte sa konstigt efter 5 dagars tuff cykling. Det ar annat an Upplandsslatten det!

For er som ar intresserade av fakta kommer har litet intressant info:
Snitt km/dag: ca 50
Ack km: 280
Snitt hojdmeter/dag: ca 1100
Ack hojdmeter: 5.600

Nog om det. Vi ar an sa lange valdigt nojda med var resa. Hittills har den val overtraffat vara forvantningar, bade vad galler cyklingen och totalupplevelsen.
Man far aldrig nog av den otroliga kanslan efter att ha klattrat upp och sen fa njuta av den storslagna naturen och de maktiga bergen. Det ar nastan nagot religiost over det.
Varmen har an sa lange varit pafrestande, men nu verkar det ha lattat nagot, bla beroende pa att vi ar pa hogre hojd. Som tur ar har vi haft for det mesta cykla upp langs nordsidan sa vi har haft en del skugga langs vagen.

Val d`Isere ar for ovrigt en riktig skidort med allt vad det innebar. Det vimlar av hotell och sportshoppar - dock valdigt fa har cyklelprylar fast alla cyklar har. Idag och i morgon pagar det olika mountainbike-tavlingar i slalombacken. Vi har tittat och blivit imponerade av smakillarna som trixar med sina cyklar i trial.

Resten av dagen och i morgon ska vi bara njuta och "slicka saren" sa att vi ar fit for fight igen pa mandag. Da vantar Col d`Iseran, som ar det hogsta passet pa hela resan, 2770 moh - det blir nagot att bita i det!

Lac de Roselend

Europas största sötvattendamm, trodde vi, men det visade sig i stallet vara Lac du Tignes som ar storst. Dammen ligger pa vag upp mot Cormet du Roselend, 1968 moh. Harifran hade vi en harlig utsikt over bergen och dammen. Pa vagen upp traffade vi en Schweitzare, som ocksa var ute pa cykelsemester, men bara pa en vecka. Annars ar det mest racercyklister som vi traffar pa. Och dem ar det desto fler av, ibland ar det "ko" uppfor berget.

Pa vagen ner fran Cormet du Roselend hade vi 20 km utforsakning med massor av skona harnalskurvor. Det ar inga problem att fa upp farter over 50 km/h, sen far man bromsa in i kurvorna och det kittlar riktigt i magen. Battre an berg-och-dalbana.

Det har slagit oss att vi alltid upplever nedfarten som sa otroligt mycket brantare an vagen upp. Tidigare har vi alltid sagt att "vilken tur att vi inte cyklade at det har hallet", men vi har kommit pa att det bara ar en kansla; vi klattrar ju faktiskt upp for lika brant fast pa andra sidan - det ar bara svart att forsta det nar man susar ner.

Vi tillbringade natten i Bourg St Maurice, som ar en livlig och valdigt mysig stad. Det pagick, som vanligt, marknad i stan nar vi kom. De verkar flytta runt i samma takt och riktning som vi cyklar.

"Tour de France"

I dag torsdag fick vi fordelen av att borja dagens cykling med att rulla ner i 7 km. I natt har det faktiskt regnat och askat sa det var litet kyligt pa morgonen.

Nere i byn Flumet stannade vi och kopte med oss lunch, som numera bestar av en fylld baguette samt yoghurt och frukt. Fyllningen varierar litet beroende pa bageri.
Direkt efter Flumet borjade vi ater igen att klattra uppfor berget. Den har gangen skulle vi upp till Col des Saisiers (1650 moh). Som ni marker blir passen bara hogre och hogre - var manne det sluta?

Halvvags upp traffade vi pa en polack med en jattepackning, minst dubbelt sa mycket som vi! Han var pa vag mellan Gdansk och Marocko och skulle vara ute i 3 manader - vi suktar ocksa efter att fa gora en riktig langresa nagon gang. Far se nar det blir av.
Col des Saisiers ar ocksa en stor skidanlaggning med mangder av liftar och nedfarter. Har pagick massor av aktiviteter, bla drakflygning.
Vi at var lunch pa toppen innan vi "freewheelade" ner i ca 20 km (!) till Beaufort dar vi ska bo i natt. Pa vagen ner sag vi spar (vagmalningar) fran Tour de France sa passet ingick i arets upplaga av denna klassiker.
Nu ska vi ga och satta oss i skuggan och ta en iskall ol - vi hors igen om nagra dagar (om vi lyckas hitta nagon dator - det ar svarare an vi trodde).

NU har den riktiga resan borjat!

Antligen har vi kommit at en dator, med franskt tangentbord dar det inte ens gar att anvanda ascii-tecken for svenska bokstaver. Hoppas ni kan lasa anda

I tisdags borjade vi var egentliga alpcykling och det har gatt mycket bra. Vi fick en ganska jobbig start ut ur Thonon-les-Bains da det forsta passet, Col de Moises (1121 moh)startade direkt. Vi trampade pa uppfor i ca 15 km i tryckande varme. Sen fick vi njuta pa vag ner genom Vallé Verte (grona dalen). Sen vantade nasta pass, Col du Ludran (938 moh) - det var inte lika brant som det forsta, men det var lika varmt.
Vi stannade i den lilla staden Bonneville.

Pa onsdagen cyklade vi genom en valdigt vacker och dramatisk ravin. Pa ena sidan hade vi bergvaggen och pa den andra stupade det brant ner till den lilla backen langt dar nere. Pa ett stalle dar vagen var avstangd lyckades vi kora fel och hamnade i en liten by som lag hogt upp pa bergssluttningen. Genom byn gick den smala vagen brant uppfor. Det blev som ett litet extra pass!

Dagens egentliga pass, Col des Aravis (1486 moh) kom efter skidorten La Clusaz och gick brant uppfor i 13 km. Nar vi satt och tog en fika i La Clusaz sag vi att det var 31 gr och nar vi borjade cykla visade var cykeldator pa 43 gr! Ni kan forsta att vi var i princip dyngsura av svett nar vi kom upp pa toppen av passet. Det gar at mangder av vatten langs vagen. Uffe drack nog nastan 6 liter under dagen.

Natten tillbringade vi sen i den lilla och valdigt mysiga byn, La Giettaz. Den lag pa vagen ner for berget och ar en gammal skidby.
Eftersom vi tycker att vi ar valdigt duktiga sa belonade vi oss med god mat och gott vin dartill pa kvallen. Fransmannen ar ju bra pa det dar med mat och dryck och det marks.

På väg ned för Col des Aravis

Internettillgången är i princip obefintlig därav detta korta inlägg. Cyklingen går finfint, men det är i varmaste laget. Ni ser väl Eva strax innan hårnålskurvan?

Mamma, du skymtar väl tunneln litet längre ner också?

Thonon-les-Bains

Forsta dagen avklarad! Resan ner gick bra och cyklarna klarade flyget utan skador. Eva fixade dock forsta punkan pa Uffes cykel innan vi ans lamnat flygplatsen :-) nar hon skulle pumpa. Det var 33 gr nar vi klev av planet - det hade vi inte raknat med!

I morse tog vi oss snabbt och latt genom Genève, som anda ar en ganska stor stad. Efter en snabbfika cyklade vi vidare langs Lac Leman genom manga sma samhallen och hade en fantastisk utsikt over sjon. Pa andra sidan sjon hade vi Jurabergen och pa var sida Alperna - det ar inte sa illa.

Varmen har tagit hart pa oss idag, fast cyklingen inte var sa jobbig. Det ar mellan 34-36 gr och den verkar halla i sig narmaste dagarna ocksa. Vi hoppas pa svalare vader nar vi kommer upp i bergen i morgon.

Nu ska vi ut och se oss om i Thonon-les-Bains och ta oss ett glas vin, eller tva. I morgon borjar allvaret, ratt uppfor berget strax utanfor stan.

Dagens etapp 57 km och 463 hojdmeter.

Take off!

Nu är vi så förberedda som vi bara kan. Cyklarna är nyservade och väskorna är packade.

Själva känner vi oss i god form. Vi har förberett oss väl genom att cykla ca 150 mil, sprungit och motionerat ganska mycket i övrigt.

Hoppas det räcker bara! Blir det för jobbigt så får vi dra oss ner i dalarna och bort från de värsta passen/topparna.

Men visst kittlar det när man ser bilder på vägar som den här. Hur konstigt det än låter så triggas vi av den här typen av vägar- vi kanske är galna?

Under de tre kommande veckorna får ni följa oss och läsa hur det går. Ni som läser får gärna lämna kommentarer också - det är bara roligt.

Vi hoppas kunna uppdatera bloggen varannan, var tredje dag beroende på internet-tillgång.

I morgon, söndag, tar vi flyget till Genève och på måndag börjar vi cykla.

Bon voyage!

Senaste "leksaken"

Lördag 8 augusti tog vi bilen till nord-Uppland och Ängskär vid östkusten. Vi ville ta en test-tur med vår nyinköpta Action-cam för att testa kvaliteten och hur det fungerar att filma in action!

Vi cyklade från Ängskär mot Skärplinge och vidare mot Fagerviken, som ligger på västra sidan, vid kusten. Solen sken från en klarblå himmel, men vägen till Skärplinge var rak och tråkig. Sen blev det dock mycket bättre.

I Fagerviken åt vi vår medhavda lunch och sen bar det av mot Hållnäs och Hjälmunge där vi gjorde ett fikastop innan vi vek söderut mot Vavd och åter till Ängskär.

Vi pumpade på ordentligt den sista milen för att riktigt ta ut allt vi hade och väl framme var vi riktigt svettiga och sugna på att ta ett dopp i havet från klipporna! Vattnet visade sig vara iskallt! Det ilade i fötterna, men vi kom i till slut, inspirerade av två glada pojkar i 10-12 års åldern, som hoppade i flera gånger.

Dagens runda blev 55 km. Kameran fungerade fint och det blev förvånandsvärt bra kvalitet, förutom ljudet, med tanke på det låga priset, en dryg tusenlapp! Vi testade filma på olika sätt, bla från hjämlen på Eva! Men vi får nog slipa på tekniken litet mer. Det gäller att ha huvudet i rätt vinkel... så det inte bara blir asfalt eller himmel :-)

Siljan runt

I fredags efter jobbet tog vi bilen till Leksand där vi sov på Furuhaga gästhem. På lördag morgon startade vi cyklingen och cyklade längs små fina vägar mot Tällberg och Rättvik. Vädret var precis lagom, litet moln och sol, ca 20 gr.


Vägen mot Tällberg går längs med Siljan och genom vackra småbyar och det var betydligt backigare än vi trott. Upp till Tällberg steg det brant och vi fick litet "alpkänning", vilket kändes väldigt bra!

Vi stannade och fikade i Rättvik innan vi cyklade vidare mot Vikarbyn. Strax därefter gick cykelleden genom skogen längs en "körväg". Vägen var här tråkig, enformig och rätt dålig grusväg och pågick ända fram till Nusnäs, dryga 2 mil.

Väl i Nusnäs stannade vi vid den obligatoriska dalahästtillverkningen och fikade. Där myllrade det av turister, både svenska och utländska.

Sista biten in till Mora, som var vårt dagsmål gick snabbt och lätt. Efter en välbehövlig dusch på hotellet gick vi ut för att äta mat och belöna oss med en flaska vin. Dagens etapp blev 82 km.

På söndag morgon, efter en stadig frukost, var det dags att cykla tillbaka mot Leksand där vi lämnat vår bil. Den här gången på den västra sidan av Siljan.

Vi kom först till Sollerön som var otroligt vacker och trevlig cykling. Tillbaka på fastlandet i Gesunda gick leden längs huvudvägen. Tyvärr var det rätt mycket trafik och vägen gick återigen genom skogslandskap med rätt tråkig dragning. Vi fick pumpa på i 35 km innan vi kom fram till Siljansnäs, som ligger väldigt vackert och klättrar på sluttningen. Där gjorde vi ett längre lunchstopp innan vi trampade sista milen in till Leksand. Återigen med ganska mycket trafik, men här var det väldigt vackert genom små byar med utsikt över Siljan.

Dagens etapp blev 64 km.

Vi känner oss nöjda med helgen och har haft väldigt tur med vädret - solen sken och litet lätt molnighet och ca 20-23 grader. Dalarna som fått så mycket regn i sommar!

Oland i stället för Åland

Lördag 18/7 tog vi bilen och parkerade den vid ishallen i Gimo. Därifrån tog vi sedan cyklarna och cyklade tillbaka mot Alunda via små fina vägar längs med Olandsån. Det var en av alla de turer vi sett i vår Cykelbok över Uppland och det var en fin tur och blev verkligen bättre än förväntningarna!
Vägen gick längs ån och dess dalgång på små smala slingriga vägar. Landskapet var ett öppet odlingslandskap med mycket hagar och betande djur. Det påminde mycket om Åland i sin småskalighet med små gårdar och byar - väldigt trevligt! Så här såg det säkert ut på landet i hela Sverige förr.

Vi avslutade med att fika i Gimo och cykla runt det gamla bruket med alla byggnader och dammen.

Sammanfattning Åland 2009

Vi har tillbringat två underbara veckor på Åland med ett fantastiskt väder och mycket cykling.

Lördag 20/6 (Midsommardagen) cyklade vi en av våra favoritrundor, längs norra Sundsvägen. Det är en ganska kuperad tur på 27 km eftersom vi var ner en sväng till Sunds kyrka också. Vi körde på i ett ganska högt träningstempo och blev rejält svettiga!

Söndag 21/6 körde vi norra Sundsvägen igen, men i motsatt riktning, vilket var första gången och vi upplevde det som en jobbigare tur. Det blev 26 km, återigen i högt träningstempo!

Tisdag 23/6 tog vi en annan favorittur, in till Mariehamn, där vi som vanligt åt lunch på båten JP von Knorring. Det var en tur på 60 km och Eva började känna av halsont så vi fick ta det lite lugnt i värmen.

Torsdag 25/6 cyklade vi den trevliga turen via Tengsödavik och sedan tog vi cykelfärjan över till Östra och Västra Simskäla och vidare hem via Vårdö och Prästö. Vi stannade och badade vid klipporna på Simskäla och stannade också till och fikade (god Ålandspankaka med sviskonkräm) på värdshuset.
De höll på att asfaltera den smala vägen över Simskäla och var klara med västra delen. Det är en fantastik service till de (26 fastboende?) familjerna på denna lilla vackra ö och det var en njutning att glida fram på den nyanlagda asfaltsvägen.

Söndag 28/6 var vi ut till Eckerö och cyklade runt lite där. Det var första gången vi cyklade på Eckerö så vi "bröt lite ny cykelmark". Vi har satt som mål att beta av alla småvägar på hela Åland, inklusive de kommuner som ligger ute till havs (Kökar, Brändö mm).
Eckerö är ganska exploaterat och det är inte lika trevlig cykling som på övriga Åland. Vi cyklade ner till Degersand och badade lite innan vi åkte hem. Det var en mycket varm dag och nästan vindstilla så det tog på krafterna. Vi cyklade totalt 55 km.

Tisdag 30/6 tog vi åter turen ut till Tengsödavik, men vi åkte aldrig över med färjan. Den här vägen är också en av våra favoriter - den går genom ett böljande landskap där man passerar små lantbruk och byar. Istället tog vi en liten avstickare ut på norra udden där vi aldrig varit förut innan vi cyklade hem via Björby. Det blev en sträcka på 42 km.

Onsdag 1/7 så "bröt" vi återigen lite ny mark då vi tog oss upp till Geta och cyklade runt där. Det var en mycket trevlig cykeltur med lite trafik och fina cykelvägar. Vi cyklade både ut till Dånö, där vi åt vår lunch vid Geta hamn och sedan ut på Sandö, Isaksö och Hällö. Vi hittade också ett mycket trevligt fik, Enebo på Dånö där vi stannade och fikade efter vår lunch. Återigen fick vi (Eva) njuta av en god Ålandspankaka med sviskonkräm!
Totalt blev det en runda på 55 km och det var en positiv upplevelse, faktiskt över förväntan då vi, av någon anledning, fått för oss att Geta inte skulle vara så vackert

Torsdag 2/7 tog vi oss till Lemland för att klara av den sista outforskade delen på "fasta" Åland. Vi cyklade från Lemströms kanal ner på den södra udden på Lemland där vi stannade och lunchade i det naturreservat, Herröskatan, som ligger där.
Om Geta var en positiv överaskning så var Lemland lika trist som vi föreställt oss. Bara raka tråkiga vägar med skog och kalhyggen, inga öppna vyer eller trevliga byar och knappt någon havsutsikt. Men nu är det gjort i alla fall och vi kan bocka av även den komunen på vår "lista"! Nästan det enda positiva var lunchstoppet i naturreservatet, som var fint. Där satt vi och tittade ut på alla segelbåtar som gled förbi på fjärden. Det blev i alla fall en bra motionstur på 48 km.

Lördag 4/7 var vädret lite ostadigt på förmiddagen så istället för att cykla ut till Järsö, söder om Mariehamn, som vi tänkt, tog vi en sista sväng runt norra Sundsvägen på eftermiddagen.

Totalt har vi cyklat nästan 40 mil under våra två veckor på Åland. Det känns som en bra uppvärmning inför Frankrike senare i år! Det är som vanligt mycket trevlig cykling på Åland och i år har vi också haft ett fantastikt väder. Vi har också cyklat på lite nya vägar, som vi inte gjort tidigare. Nu återstår bara några av de yttre öarna (Brändö, Kökar och Sottunga) som vi inte har cyklat på.

Utflykt till Geta

I väntan på cykelfärjan till Simskäla

Cykelutflykt till Mariehamn

Snart semester

Semestern närmar sig!
Vi har endast kört några hårdare motionsrunder sedan Sigtuna. Det har blivit fyra rundor med distanser mellan 25 och 40 km. Vädret har inte lockat till några längre turer så vi har istället satsat på att köra i ett hårdare tempo utan några andra stopp än korta vattenstopp. Trots det ogynsamma vädret så har vi hittills i år ändå kommit upp i 66 mil, vilket är mer än vad vi hade förra året vid samma tid.


Till midsommar åker vi till Åland för två veckors semester och hoppas på bra väder så att vi kan cykla några lite längre turer. I år vill vi gärna "bryta" lite ny mark på Åland, men det finns inte många vägsnuttar kvar som vi inte har cyklat. Vi ska försöka köra turen via cykelfärjan till Skarpnåtö, som vi missade förra året. Sen har vi ju några favoritrundor, som vi gärna cyklar igen.


Senare i sommar har vi också planer på att åka upp till dalarna och cykla Siljan runt. Det får bli någon helg i juli eller augusti, om vädret ser ut att bli bra. Det är ca 17 mil runt Siljan och Orsasjön så det blir till att köra hårt för att hinna det på två dagar.

Pingstafton med Svarta Sören

SMHI lovade 23 grader och strålande sol så vi tog våra cyklar och gav oss av längs gamla Stockholmsvägen mot Sigtuna. Där skulle vi äta lunch och sen bege oss hem via Odensala och Knivsta. En tur på 84 km.

När vi kom fram upptäckte vi en Vikingaby i parken vid Mälaren. Både svenska och ryska vikingar hade rest sina tält och de sålde mat och visade sitt hantverk från vikingatiden.

Mitt i detta satt Svarta Sören och kokade tjära, på samma sätt som han gjorde i Sommartorpet i TV! Vi fick oss en lektion i hur det går till. Det är tydligen bara av tall det går att utvinna tjära i någon större mängd.

Vi hade också turen att få uppleva flera andra jippon som pågick i Sigtuna, både Kulturskolans dag och Vårmarknad. När vi satt på torget, på Farbror Blå och åt lunch, en mycket god ceasarsallad, spelade Kulturskolans musikelever upp hela sin repetoar. Det var blockflöjt, klarinett och blåsorkester. Några killar spelade virveltrummor och de var riktigt duktiga!

När vi kom hem satte vi oss, nöjda med dagen, på vår balkong och tog oss en välförtjänt god iskall öl!

Cykelinstallation

Denna installation går för tillfället att beskåda i Fyrisån. Det är "årets skörd" av ikastade cyklar som rensades innan forsränningen sista april.

Runstenar!

Dagens cykeltur gick mot Vattholma där vi vek av mot Rasbokil och vidare till Gåvsta och Bärby, totalt 64 km.

Ut till Vattholma hade vi en skön medvind i ryggen så farten var hög. Därefter hade vi motvind mest hela tiden. Eftersom Uppland är så platt får vi vara tacksamma för vinden då vi får låtsas att det är "uppförsbackar" - vi behöver ju den träningen inför sommarens resa.

Under våra turer runt om i Uppland har vi upptäckt hur otroligt många runstenar det finns i vårt landskap. Var och var annan meter dyker de upp. Ofta vid åkrar och ute i hagar, men även vid kyrkor, som den här vid Rasbokils kyrka där vi stannade till och åt vår matsäck idag.

Blåsigt

Det har varit årets varmaste helg och vi har tagit en cykeltur längs gamla Stockholmsvägen till Knivsta, runt Valloxen och tillbaka via Lagga och Funbo.
Det vi trodde skulle bli en skön och varm runda blev visserligen skön, men allt för blåsig! Vi hade motvind till Knivsta och fick streta på bra för att hålla farten uppe. När vi sen vände runt Valloxen och var på väg hemåt trodde vi att vi skulle få en härlig medvind hela vägen, men ack vad vi bedrog oss. Vinden hade vänt och nu hade vi ömsom sned ömsom rak motvind.

Då det blev en ganska lång runda på 72 km var vi något möra i benen när vi kom fram till Funbo. Därifrån hade vi en piskande motvind ute på fälten, som gjorde att vi ibland nästan stod still, fast vi trampade. Det blev en jobbig sista mil.
Trots detta är vi nöjda med dagen! Det är verkligen härligt att vara ute och cykla nu när naturen spirar. Skogarna och ängarna är fulla av blåsippor och vitsippor som lyser efter vägkanterna.

Påskcykling

I påskhelgen har vi cyklat två rundor.

På påskafton cyklade vi via Vänge och Hagby till Ölsta kvarn där vi vände hemåt via Dalby. Det var underbart väder, vindstilla och ca: 20 grader. Det blev en tur på 63 km.

På annandagen tog vi en tur på 34 km ut till Linnés Hammarby. Vädret hade slagit om och det var inte alls lika varm och skönt som i lördags.

Cykeldator

Till i år, har vi köpt nya cykeldatorer eftersom vi inför sommarens äventyr börjar bli lite intresserade av att mäta höjd per dag och totalt.

Idag tog vi en liten tur för att testa både de nya cykelskorna och mätarna. Vi mätte bl a upp våra olika löparrundor och kom upp i 23 km.

Mätarna fungerade utmärkt och skorna lika så. Det var dock litet svårt att komma ihåg att foten satt fast i pedalen. I alla fall för Eva, för hon fick "ramla" ur cykeln för att komma loss vid ett tillfälle och var nära att ramla ytterligare en gång. Förhoppningsvis sätter sig det där i ryggmärgen till slut och går av sig självt, men en och annan vurpa kan det nog bli innan man är helt van.

SPD

Idag var vi och köpte cykelskor och SPD-trampor. Vi har tänkt börja vänja oss vid dem så tidigt som möjligt, så att vi hinner bli vana, innan vi kommer till Alperna. Enligt experterna så ska vi få extra kraft i uppförsbackarna eftersom man både trampar och "drar" samtidigt - det lär bli som en "turbo" och det kommer vi behöva, med tanke på årets valda tur.

Trots tveksamma försäljare, köpte vi trampor som är vändbara, dvs det är clips (SPD) på ena sidan och på den andra är det som en "vanlig" trampa. Vi tror det kan vara skönt att inte behöva vara "fjättrad" hela tiden.

Cykelpremiär

Söndag 15/3 tog vi årets första cykeltur. Vi cyklade via Nåntuna, Flottsund och sedan via Vårdsätra tillbaka. Det blev en liten tur på 31 km, som var en lagom starttur för att vänja cykelmuskler och för att vänja sig vid sadeln. Förra helgen hade vi årets första (och enda skidtur) och nu cykelpremiär, kontrasterna är slående.

Årets utmaning!!

La Route des Grandes Alpes



Efter att ha läst en artikel i UNT, om en kille som cyklade från Genève till Menton vid Rivieran, blev vi inspirerade att göra något liknande. Turen går över 16 bergspass, med totalt 16.000 höjdmeter och passerar flera kända pass från Tour de France.

Det är inte säkert vi kör hela sträckan, utan har tänkt att vi kan göra avstickare till mindre krävande partier, om det blir för jobbigt. Men nog kittlar det allt...

Frankrike är ju också cykellandet nr 1 och där finns i princip hur mycket cykelleder som helst, framför allt i och runt Alperna. Det gör att vi känner oss rätt säkra på att hitta fina avstickare om vi skulle vilja det. I Provence finns det cykelleder runt lavendelfälten t ex.

Vi har, vår vana trogen, naturligtvis beställt en massa kartor och material från området mellan Genève och Nice, som blir vårt slutmål. Nu återstår det att försöka planera litet mer i detalj och få ihop en lagom sträcka för de 3 veckor som vi tänkt vara ute. Avfärd sker 16 augusti!

Bonne chance!

http://www.grande-traversee-alpes.com/je-voyage/par-la-route/la-route-des-grandes-alpes.html