måndag 9 augusti 2010

Regn och lera

Vi har nu kommit upp till Callander efter en hård dag i regn och muddy roads. Dagen har varit jobbig och mestadels i 10% lutning (uppåt) på leriga skogsvägar. Det är inte stor vits att ha regnstället på då man blir lika blöt på insidan av svett.

Vi bestämde oss för att stanna i Callander och gick in på turistbyrån och bad om hjälp att boka boende, men tji fick vi - allt är fullbokat! Det innebär att vi måste fortsätta cykla på lerig skogsväg ca 15 km till nästa by, Strathyre. Där har vi i alla fall bokat boendet nu så det känns skönt.

Annars började vår resa något annorlunda i år. Vi blev ju försenade drygt 4 timmar i Köpenhamn så vi hade svårt att hinna fram till vårt B&B i Balloch och valde därför att ta TAXI!! Ja, det är sant - vi tog taxi och kom fram vid 20 på kvällen - hade vi cyklat hade vi inte kommit fram förrän vid midnatt!
Nu hann vi i stället gå på puben och ta en ale och njuta av den!

Efter några dagar i Skottland har vi också börjat vänja oss vid språket, dvs den något svårbegripliga dialekt som de talar här. Den är väldigt speciell och de pratar snabbt som sjutton - det gäller att vara på alerten.

Väderprognosen för morgondagen ser ut som idag, dvs regn, men sen hoppas vi och tror att det ska bli bättre.

söndag 8 augusti 2010

Första cykeldagen


Dagen har vi tillbringat kring Loch Lomond och här passerar vi en liten flod på en smal smal bro. Det har varit varmt och en del sol.

lördag 7 augusti 2010

Fast i Køpenhamn :-(

Vi sitter fortfarande och væntar på vårt plan till Glasgow. Det ær førsenat ca 4 timmar pga tekniska problem. Ev lyfter det 17.35 - det ær senaste beskedet. Vi får se om vi hinner fram till vårt bokade B&B, som ligger ca 4 mil från Glasgow - annars får vi improvisera.

Dagen børjade annars lika tokigt. Nær Eva klev upp och tittade ut genom fønstret fick hon syn på en livløs man ligga på græsplætten bredvid cykelvægen - helt utslagen med en cykel bredvid. Han låg helt livløs så vi blev rædda att han var død. Uffe ringde då till SOS och anmælde. De ville dock att han skulle gå ner och se om han levde først, innan de skulle skicka en ambulans. Det gjorde han och nær Uffe petade på honom så kvicknade han till - full som en alika. Han hade cyklat o krockat med rænnstenen och hamnat i græset, passade då på att sova en stund - han var ju trøtt! Hur som helst, hjælpte Uffe honom upp och sen raglade han hemåt, ledande den tillknøcklade cykeln... Vi avbokade amulansen.

Nu ska vi gå till gaten och se om det blir något flyg till Glasgow... fortsættning føljer.